Sandra - au pair in the UK

Det fick jag betala för igår men idag är jag piggare.

Insåg för sisådär 1h sen att

- den nya aupairen kommer imorgon!

- jag har engelska exam imorgon!

- familjen åker utomlands om 4 dagar!

- jag åker hem till Sverige om 1 vecka!

- jag ska på Millencolin om 11 dagar!

.

Så jag började packa. Jag har faktiskt inte så himla mycket prylar,

men det är ändå fullt i väskan. Jag har endast 1 veckan kvar.. hur mycket kläder hinner man använda då?

Jag tänkte packa allting nu och se att det får plats, sen ta ut det jag tänker använda.

-

Det är rätt tungt att packa. Hittar saker som för med sig minnen och ser hur de glider iväg..

Att åka som au pair är det bästa beslut jag tagit hittills i mitt liv, jag ångrar mig inte en sekund!

Jag har utvecklats sjukt mycket under min vistelse här,

-att våga åka ensam till ett främmande land och bo hos en främmande familj,

-att ta kontakt med människor du aldrig träffat och göra de till dina närmaste, käraste vänner,

-att bo utan att mamma finns i rummet intill och ger dig rådgivning och tips,

-att inte kunna ventilera sig inför sin familj när man är upprörd,

-att börja på en engleska kurs med främmande folk,

-att börja gymma, spela fotboll och gå på karate.

.

Jag har växt så mycket och mycket har jag att tacka mina kära vänner här i England för, som stöttar och förstår när man har en dålig dag, hemlängtan och barnen är hemska, utan er hade dessa dagar varit mycket jobbigare, vi finns alltid där för varandra om man ramlat ner i diket(både bokstavligt och metaforiskt).

Ni kommer för alltid och för evigt ha en särskild plats i mitt hjärta♥

.

Okej, nog med ledsamheter! Nu ska jag stryka barnens kläder och låtsas att allt är som vanligt.

.